Perfekt!
Träffades först efter sommaren vilket i alla fall Bouka tyckte va kul. Det är väll inte lika roligt att bli vallad som att valla.
Nu träffas man nästan varje dag på Säby vilket går jätte bra. Tränar och går promenader ihop. Fungerar utmärkt.
Det är inte heller många hundar som är lekvänliga enligt Bouka. Särskillt inte om det slutar med att hon får springa för livet!
Den här lilla hunden är däremot hur rolig som helst och är det någon som kan tycka att det är jobbigt så är det Måns. Nej, helt lätt är det inte alltid att leka med en vallhund. Särskillt inte när man får spela får och bli nafsad i baken. Då är det helt enkelt säkrast att hålla sig vid matte tills den där lurviga saken sprungit iväg.
Men i alla fall, bortser man från det där med leken fungerar det jätte bra mellan dem.
En liten hund med ett lagom tempo. Ja, utan tvivel den perfekta hunden enligt Bouka.
Sjukling
Men men, vad gör man.
Det här började igentligen i tisdags, men redan dagen efter mådde hon mycket bättre.
Promenader blev korta och trots att hon saknade mat för nästan en dag märktes det tydligt att hon inte varit lika aktiv som vanligt.
Igår fick hon ris och frikadelli till frukost. Bättre att vara på den säkra sidan och ge henne något lättare istället för att riskera bakslag. För trots allt så vet jag ju inte säkert varför hon blev som hon blev.
Den maten behöll hon och även resten som hon fick under dagen. Skönt!
På kvällen kokade vi lte ris och gick ner till träningsplanen. Riset funkade utmärkt trots att det inte är lika gott som korv. Men har man varit sjuk så har man. Det viktigaste var att hon skulle ha kul och få utlopp för sin energi. För det hade hon så att det räckte och blev över!
Även idag ser dat bra ut för henne då hon inte heller är lika understimulerad :)
Antagligen håller det i sig och vi kan snart övergå helt till det vanliga.
Tre veckor på oss!
Idag börjar träningen mot att klara hanteringen på riktigt. Har hört runt och har fått mycket bra tips. Så nu blir det hanterings övningar med "främande" människor varje dag (Den närmaste frivilliga). Så klart jobbar vi i Boukas takt, men ska garanterat klara det här!
Foder byte
Helg
Fullt med nya upplevelser och faktiskt en bra start på många sätt :) Har hunnit med en hel del. Bland annat sitta och borsta Boukas päls i sammanlagt en timme efter att hon sprungit på åkern. Då kan man bara gissa hur hon såg ut med alla frön som hade fastnat precis överallt ;)
Tog i alla fall komunalt hem idag.
Bussen tog vi vid halv ett tiden och det såg inte alls ut att bli speciellt full. Men man ska inte säga så mycket. Nej, här tröck säg folk in och bussen blev snabbt kokhet. Bouka låg under sätet, eller i början i alla fall. Tids vis kröp hon allt längre bak, tills hon hamnade på någons fötter och inte kunde komma längre. Och där låg hon en liten stund fram tills hon märkte att jag var ett säte framför .. Ja, jobbigt var det med så mycket folk i en liten buss och är man hund är det inte konstigt att man tycker att det är lite obehagligt och gärna vill ut. Men trots allt låg hon kvar under stolen nästan hela tiden tills vi var framme. Däremot var hon väldigt upp stressad efteråt med tanke på allt det här plus tåget som vi sedan åkte. Men vi tog det lugnt och trots att det tog 3 timmar att ta sig hem i stället för 1 och en halv var det värt att ta det lugnt för att få henne att lugna ner sig. När vi väl var hemma var det som vi varit borta i evigheter och man kan lugnt säga att hon var riktigt glad :)
Hundträning
I torsdags var den första riktiga hundträningen med klassen. Såg fram emot den och blev faktiskt förvånad över hur bra det ändå gick. Vi körde mest lydnads övningar och lite vardag och jag jobbade mest med kontakten för att få henne att koppla bort omgivningen då hon började bli osäker. Funkade bra i vissa stunder, och mindre bra i andra. Men bra gick det för att vara första gången och stundsvis var hon ganska fokuserad :)
Däremot var det en väldigt obehaglig grej som hände. Jag skulle nämnligen gå iväg en bit medans en lärare höll i Bouka och sedan skulle jag kalla in henne. Det var nog det värsta på hela träningen tyckte hon och när jag väl ropade var hon lite osäker på vad hon skulle göra, var lite osäker på om någon kanske höll i henne. Men så fort hon märkt att hon blivit släppt sprang hon till mig och sekunden då hon kommit fram tyckte hon i alla fall var lite roligt.
Men nöjd är jag med dagen och kan absolut inte begära mer då störningarna var många.
Första dagen på Säby
Miljön är inte alls som hemma och det där med skog är ju bara någonting hon älskar, så här gick det ganska snabbt att anpassa sig. Kommer däremot att behövas lite mer tid att vänja sig med alla de folk och hundar som hela tiden kommer och går, men hittils ser det väldigt bra ut :)
Sen var det det där intagningsprovet. Nej, oväntat var det inte då hon försökte ta sig ifrån den som skulle känna på henne, vilket trots allt gick bättre då jag stod med och höll i henne. Det andra var att gå sick sack mellan olika hundar och när man har en social gräns på ca 2 meter blir det helt enkelt rätt jobbigt att komma så där pass nära.
Men att möta hundar gick hur bra som hälst. Bara det där med kontakten med främlingar vilket trots allt är en del i rasen. Fick 3 veckors prövotid vilket jag inte alls tyckte var rätt beslut. Tycker inte att man kan kräva av en sådan här ras att den ska vara social mot främande.
Men nu är det som det är och jag får helt enkelt träna på den biten. Det jag däremot tycker låter mer vättigt är att hon helt enkelt ska kunna känna sig trygg med att folk känner på henne då jag är med och då jag accepterar det.
Men men, det här ska vi absolut klara av!
Frusna korvar
Att jag satt i soffan var inte tillräkligt och först när jag satte mig på golvet med henne gick det lättare att lunga sig.
Men trots det där med korvarna var det inte alls fel att få springa fritt på deras tomt och gå långpromenad.
Sen var det klorna när vi kom hem, absolut inte kul!
Alla dessa händelser hade nog sin egen påvärkan på kvällspromenaden, men även den där 1 års trotsen som börjar märkas allt mer. Vissa dagar går perfekt, andra helt omvända då man absolut inte lyssnar och gör exakt som man själv vill :)
Idag kom man även kommit på att det är mycket skönare att ligga ner och äta, särskillt när pläden ligger aldeles intill skålen ;)
Drag hund
Nej, här ger vi inte upp. Varken matte eller hund. Och inte skulle en två timmars promenad, med ett antal tillrättavisningar göra någon skillnad ;)
Att springa lös är helt klart det bästa. Ja, då man kan gå precis hur man vill utan hinder och lyssna perfekt när matte kallar. På säbyholm blir det nog lättare att vara lös, då skogen ligger närmare och bilarna längre bort, men då de trafikerade vägarna och alla de där naturreservaten ligger överallt blir det än så länge koppel som gäller, och koppelträningen förtsätter. Skönt är det att det i alla fall finns lite platser där det är fritt fram att springa :)
Ny dag, nytt försök
Åkte även idag till Kista med Linnea, Annie och vovvarna.
Med tanke på hur går dagen varit hade jag inte räknat med några stora under, men trots allt presterade hon över alla mina förväntningar :) Var bara ut en timme på morgonen i hopp om att hon skulle lägga all den sparade energin på träningen, vilket gick galant! Fick upp ett bra tempo och en hund med humöret på topp. Tränade smått i omgångar för att hålla det roliga uppe.
Sen blev det ju som det blev! Regn, blixt, åska och hagel, kan det bli bättre. Satt iprincip dränkta under taket på klubbstugan och på toppen av det fick man genom blöta skor då man var tvungen att vada fram på tillbaka vägen.
Men vi hade i alla fall trots vädret hunnit med det vi kom dit för, att ha kul på tränings plan :)
träning i kista
Första träningen på allmän plats med bilar och folk runt omkring.
Linnea, Måns, Jag och Bouka fick skjuts till Kista där vi mötte Annie med Benny, Mickel och Ellen. Roligt att få träffa Mickel räv för första gången :)
Vi skulle egentligen träna på en stor gräs plätt, men då den var upptagen med skydds träning förbrukade vi istället tiden vid agility banan. Blev nog ändå bäst då i alla fall Bouka trots allt fastnat för det lite mer än det där med trix. Lite mer fart i agility och att hoppa är ju super!
Första tiden på planen blev väll inte så lyckad, men då man för första gången tränar på allmän plats med massor av olika ljud och lukter ska man helt enkelt inte ha så stora krav och ta det som det blir. Att ha henne lös var inte heller någon vidare bra idé då det var en stor motorväg på andra sidan. Särskilt inte då hon tog sig en sväng lite då och då när det blev allt för läskigt på planen. Så mycket bättre blev det då vi hittade ett inhängnat ställe och kunde förflytta oss dit med några hinder.
Men inte kan man väll ge upp bara för att det inte går så bra i början. Nej, efter ett par försök gick det faktiskt lite bättre och vi tog ett par hinder :) Även för de andra såg det ut att gå riktigt bra!
Vallnings offer
Men men, får hoppas på bättre väder imorn!
Det är inte lätt att vara liten, i alla fall inte när man är en chiuahua och inte större än en kanin. Och bättre blir det inte när man har en Bouka i närheten.
Nej, den här lilla hunden var inte alls läskig! Tvärtom, riktigt rolig! Ett lätt vallnings offer. Och har man även en stor gräsplan att vara på blir det väll inte annat än perfekt ;)
Så nu blir det väll till att testa på vallning på riktiga får, och hoppas på det bästa :)
Frammåt!
Jag ser även en mer och mer tuffare tik, underbart. Bara det att jag aldrig tidigare har behövt vara speciellt orolig för att hon ska ta en sväng ut från tomten, vilket hon gärna testar på nu då hon ser något intressant utanför. Så nu blir det att ligga i ännu mer på den biten. Men man får väll se det posetiva ;)
Även de andra i familjen får nu känna på mer och mer av den gosiga Bouka. Vilket Vendela borde var glad över! Är det inte underbart att vakna med en rullande hund i sängen! Vad mer kan man begära när man sover på golvet :)
Nästan bara ta det lugnt
Åkte buss för första gången idag. Gick bra, dvs. hon gick upp på bussen utan problem och försökte inte fly från situationen. Däremot var det jätte läskigt då alla människor var där inne och att bussen fortfarande var på då vi gick in. Men det värsta var nog ändå när busschauffören stämplade biljetterna. Den hade ju ett sådant hämskt ljud!
Men sen la hon sig nedanför mitt säte och väntade på att vi skulle gå av.
Åkte bara ett par stationer och för att vara första gången är jag faktiskt nöjd :)
(Stocka, sommarstuga)
En hel natt borta
Mellan den 6.e och 7.e var vi hemma hos Isabelle och Bisse.
En lite Bichon blandning som älskar hundar och särskilt tikar. Men att ha en liten Bisse i rumpan var något som Bouka varken ville eller accepterade och efter några tillsägelser låg han fint ett par meter bort och bara iaktog.
Ett par långa promenader på spåret blev det och ett par lekstunder i trädgården på det. På kvällen blev det lite paté, riktigt gott tyckte en tik som även var och rensade efter Bisse.
Inne var nog ändå den bästa platsen under sängen där det både var svalt och ifred. Lite jobbigt med alla händer som far runt. Tänk att man måste vara så söt!
Dagen där på började med en runda i spåret och sedan en tur till lill "stan". Så mycket människor det ska vara över allt. Hade inte kopplet varit på sin plats hade man varit borta därifrån på en sekund. Men trots lite obehag gick det bra och matte fick i alla fall en god pizza.
Ett roligt besök, men för min lilla hår boll även skönt att komma hem då svansen var som en propeller :)
Vallée des Voconces Träff
På söndagen den 26 juli tog Jag och Bouka tåget ner till Sophi i kalmar. Tågresan gick fint och trots att det var Boukas första tåg resa sov hon i princip hela vägen. Det var dock rätt jobbigt att gå till och från tåget då vägarna var proppade med människor.
Det var nu en och en halv månad sen Bouka flyttat till mig och sen hon sist var på kenneln. Men det dröjde inte länge förrän hon kännde igen allt och alla :) Ett bra och lyckat möte! Snart var även tältet uppe som jag och Bouka skulle tillbringa de två nätterna i.
På kvällen kom Sussie med sina tre Bergeér Sarriac, Tickan och Godis som även hon skulle sova över. Trevliga allihopa :) En promenad och massa hundsnack.
Dagen där på var själva träffen och vi blev ett par stycken. Många underbara människor och hundar. Vi grillade, gick på långpromenad och hade trevligt. Roligt att träffa alla! Bland annat var Darboukas bror Luffsen där och det syntes trots att han hade mycket mera päls än henne att de kom från samma kull :)
Om Bouka
Darbouka, eller Bouka som vi kallar henne är av rasen Berger dés pyrénées och född på kenneln Vallée des Voconces (länkad). Hon var redan 1 år när jag hämtade henne hos Sophi Marchand men trots det fick vi snabbt bra kontakt.Hon har gott om livlighet och tackar inte nej till lite fart. Vi har börjat träna lite smått vilket går kanon.
Dom framtida planerna ligger främst på agillity. Ev. prova på vallning. Vi får se vad hon faller för. Planerna är ju att stärka hennes självförstående och framför allt att både hon och jag ska ha kul!
Nya miljöer har hon dock ganska jobbigt med, då osäkerheten kryper fram. Särskillt vid stora låtande saker.
Det där med främmande människor är inte heller alltid så lätt och den där gosiga sidan är det inte många mer än dom närmaste som får känna på. Men nyfikenhet finns och ger man henne den tid som behövs är det inga problem.
En efterlängtad och underbar hund!
