Ännu en riktigt kall dag och så där isigt i luften. Men håller man sig i farten är det absolut ingenting som förhindrar skogs turerna!

Vi satt barnvakt i morse åt dom små och jag passade på att av ren nyfikenhet kolla lite på recept för hemlagat godis till hundar. Trodde att det skulle finnas hur mycket som helst på nätet. Och det finns det säkert.
Däremot kan jag konstatera att det inte var speciellt lätt att hitta något vettigt! I nästan allt jag hittade ingick det salt, vitlök eller andra kryddor. Saker som man är fullt medveten om som faktiskt kan vara riktigt farligt för hundar. Det borde man väll ändå ha kollat upp innan man gör ett recept.
Lite förvånande. Hittade i alla fall två bra sätt att göra godis på :)

Jag tycker mig se ett litet mer föremåls intresse hos Bouka nu än tidigare. Gick t.ex. idag i gång på en liten pipande bad anka vi hade och på inernatet har hon fastnat för ett ganska så stort ben som hon knappt kan lyfta med munnen. Trodde knappt hon skulle smaka på det.
Så jag köpte i alla fall hem en liten mjuk pipande drake till henne idag. Kanske den kunde få igång något lek intresse. 
Men den var inte riktigt så rolig som jag hade hoppats på. Nosade lite på den och tuggade ett par gånger, inget mer. I alla fall något. 
Men det klart, det är ju alltid roligast att välja leksaken själv ;)  

Snabbt har det gått och det är redan helg.

Det har inte blivit så jätte mycket träning under veckan och jag hade velat fått till lite mer. 
Funderar på att fortsätta med lite Heel work to music då det dessutom har en del likheter med freestylen. Blir som en liten bonus grej i träningen som körs mest för kul och även såklart för att se hur det går.
Sen får vi se vart vi kommer där, men att testa är alltid roligt! Särskilt då det dessutom är en så passa ny gren i Sverige :)
Annars forstätter vi med freestylen och så snart som möjligt påbörja träning inför agilityn.

Jag har kommit på en sak. Att vi faktiskt har övervunnit två inomhus saker under slutet av året.
Nämnligen både lite lätt damsugar rädsla och klo klippar skräck. Nästan inga problem alls längre.
Klorna går av bara farten och det är sällan några problem. Annat var det förut när hon fick panik bara jag rörde vid den röda lilla saxen. Och det kom absolut inte på tal att hon tänkte låta mig klippa en enda liten klo.
Nu däremot spelar det nästan ingen roll om hon ligger, sitter eller står. Hon rycker knappt i tassarna och väntar lugnt tills det är klart. Så klart lite små jobbigt någon gång ibland.
Och damsugaren, den ville hon knappt komma i närheten av och höll sig på tryggt avstånd.
Senast i går låg hon lugnt, med hakan lutad mot golvet när jag damsög så nära som 10 centemeter ifrån henne. Ja, då såg man verkligen framsteg!

Det är verkligen skönt att saker ger med sig och att se hur hon blir tryggare i de där små jobbiga situationerna.

Man behöver inte gå långt för att miljöträna, i alla fall inte sen grannarna börjat byggt på huset och en stor grävmaskin står mitt i vägen halva dagen.

Ja, helgen har mest gått åt till miljöträning för våran del, både vid skidbackar och byggarbetsplatser. Inte speciellt roliga ställen att vistas på då varken bullriga ljud och hela stim av människor är några av favorit situationerna. Nej bättre ställen finns det att vara på!

I övrigt leker livet, (om man bortser från alla läskiga ljud och jobbiga situationer). För utanför dom situationerna är man full av livsglädje. Busar, leker och är full av energi från morgon till kväll. Det finns inte mycket som tröttar ut den här lilla hunden. Nej, och i så fall bara tillfälligt ;)
Agility är något jag verkligen längtar efter. Det kommer för hoppningsvis att bli perfekt, och så fort vi får tillfälle tar vi chansen.
Skulle vara toppen med ett inomhus ställe att köra på då det är lite svårt att köra på en fullständigt översnöad gräsplan. Får se om det går att lösa. Annars är det väll bara att vänta på ett bättre tillfällen.
  

Då har man även klarat den här veckan på säby, med en massa hund och skolarbete.
Bouka har både haft bra och dålig dagar, men avslutade i alla fall veckan med ett glatt humör.

Det har blivit en hel del nya hundmöten, vilket har varit både super roligt och lite läskigt. Hon vill ju hälst leka på sina egna villkor och inte en chans att hon leker med en skällande hund! Nej usch och fy och blä, den andra hunden ska hälst inte mer än nosa på avstånd om inte väldigt försiktigt och sen är det hon som bestämmer när leken ska börja. Hundar som inte följer dom reglerna håller hon sig en så länge på avstånd. Det vill säga stora lekfulla hundar.

Vi har även klarat av ganska så många lektioner tillsammans, då hon snällt har fått legat under bänken och väntat mycket avkopplat. Super bra träning och en så duktig liten tjej!
Framsteg på den biten.

Ja, en händelserik vecka har det varit som idag avslutades med en komunalresa hem.

Helgen tillbringades i hudiksvalls stad. Ännu en ny miljö och helgen gick åt till en hel del miljö och socialträning. För inte var det en lätt ändring den här gången. I och för sig så börjar det nästan bli som hem nummer två nu så mycket som vi har vart där den senaste tiden.
Torrfodret var man också klumpig nog att glömma hemma och då det inte fanns att köpa blev det till att leva på färsk mat över helgen. Smaskens, det tackade man inte nej till. Tråkigt blir det nog bara att komma tillbaka till det gamla vanliga och vi får se om någon kommer att sätta igång att strejka.

Jag blir mer och mer sugen på att komma igång mer med agilityn och efter våra träningspass ser det inte annat än posetivt ut. Jobbigt bara att det inte finns något bra ställe att träna på. För med en hög snö och kyla blir det lite svårare. Men det borde inte vara något stort problem att lösa.

Är man avvaktande och helst inte bekantar sig med vilken människa som helst går det faktiskt att lösa kontrollen ändå. Det gäller bara att hålla koll på exakt alla skor och jackor som ligger i hallen. Och då man märker att det ligger något konstigt i hallen som luktar främande är det bara att vända upp på övervåningen igen, utan att ens behöva ta några risker.
För att hälsa på en ny jacka är ju mycket mer ofarligt än att gå fram till den främande.

Ja, hennes små knep är väll både poseiva och negativa. För trots att det är bra att hon löser sina problem skulle man ju ändå helst vilja att hon var trygg i en omgivning av människor som bara finns.
Men så klart blir det inte lättare då så många av dom man träffar nästan alltid vill klappa och  locka på en sån söt hund som kommer. Det bygger ju inte derekt någon tillit till en hund som hälst bara vill iakta till en början.

Jag trodde att dom hade slutat smälla raker vid det här läget. Men inte det, för på eftermiddags promenaden börjades det igen. Skönt är det då att hon bara är skottberörd då det hela ändå gick rätt bra. Hon hade nämnligen fullt upp med att hålla koll på oss andra som var i full gång med dom små i pulka backen, något som lyckades ta över skott berördheten. Så ingen panik där.

Hon har även börjat med en ny grej den här fröken. Nämnligen att vifta som en liten tok på både svansen och kroppen, och studsa upp och ner som en vante då vi stöter på en annan hund. Detta samtidigt som hon absolut inte vill förblanda sig allt för mycket med den mötande, då hon istället springer iväg ett par meter.
Ja, lite tokig blir man för tillfället då hormonerna flänger och far. Och helt lätt är det ibland inte när man inte är hundra på vilka hundar man kan lite på och inte.

Hittade en bild på mig och Bouka från nyår,
Ser ut som snö monstrerna själva..

Det är inte lätt när man själv är mer tränings sugen än hunden. Nej, det blir inte riktigt samma grej. Särkskillt inte när hon är så otaggad att hon bokstavligen går iväg innan vi knappt hunnit börjat.
Men så är det väll ibland. Bättre med en understimulerad matte än hund :)

Senare på dagen tog vi oss ut på en lång promenad. Hade räknat med att kunna gå till töjnan fram och tillbaka på 2- 3 timmar. Så där hade jag den perfekta promenad vägen.
Men nej, planerna blev inte heller den här gången som tänkt. För inte långt hemifrån fick hon för sig att allt runt om kring oss var farligt. Minsta lilla ljud representerade fara. 
Så där fastnade vi i någon timme och promenaden hade förvandlats till miljö träning. 
Ja, tid tog det att få henne att koppla av. Och då menar jag bara att få henne snäppet under den stress hon var uppe i. För längre än så kom vi inte. Så nu får vi ta oss tid för extra miljö träning sista veckan på lovet.

Bouka är verkligen fram och tillbaka för tillfället. Får inte riktigt grepp om henne. Ena stunden är hon världens lilla bus hund, har jätte roligt och lyssnar perfekt. Andra stunden är hon bara tvär, lyssnar knappt alls, har ingen lust till något eller är rädd för precis allt igen.
Möjligen är det mognads processen som åter spökar. Eller har allt smällande kanske bidragit en del.
Vi får se hur det hela utvecklas.

Då är man hemma igen efter en vecka i Hudik. Inget stort nyårs firande, men en mysig stund med familjen.

Tolvslaget var dock ingen hitt för Boukas del. Nej fy vad äkligt! Och champagne flaskan, usch den var ju ännu värre!
Men nu är det i alla fall ett helt år till nästa skräck upplevelse ;)

Träningen fick läggas åt sidan medans vi var med släktingarna. Så mycket nytt och konstigt ändå.
Blev dock ett litet pass på ny års dagen, då jag gjorde allt möjligt för att trötta ut den där lilla krabaten. Och förvånad blev jag då det faktiskt gick riktigt bra :)
Och jag fick som jag ville. En trött och nöjd hund!

Men i alla fall, dagarna går fort när man har roligt. Och trots att vi har haft det jätte bra där uppe är det skönt att få sova i sin egna säng igen :)