En halvtimme tidigare än planerat åkte jag och Eva till Vaxholms brukshundsklubb.
Det var lydnadstävling på gång och jag hade planerat att träffa hundistruktören Åsa för lite tips och råd. Så blev det och klockan 11 träffade vi på klubben.
Vi började att prata lite allmänt och jag fick berätta om min lilla Berge. Fick bra tips om både det ena och det andra. Bland annat om koppel gåendet.
Vilket jag redan har kunnat konstatera handlar det om en balans. Väger det över för mycket åt något håll blir det samma resultat. En dragande hund. Frågan var egentligen hur jag ska göra på bästa sätt. Har testat lite olika från att vara lite mer bestämd till att bara helt enkelt lugna ner henne. Det hon rekomenderade var att lugna ner henne. Ja, att lyfta tillbaka henne brevid mig och sedan få henne att lugna sig.
Sen pratade vi om en annan sak som jag fick bra tips om. Det där att hon får för sig att ta ett "springa iväg" varv på bland annat träningarna. När hon gör dessa varv är hon inte panikslagen, utan det ända som syns är lite osäkerhet. Däremot är hon jätte glad när hon kom mer tillbaka . Så frågan var, hur gör jag för att förhindra att hon springer iväg?
Av det jag förklarade fick Åsa uppfattningen om att varven antagligen beror på att hon behöver "få ur sig" osäkerheten på något sätt. Det kan förklaras som en cola flaska som har skakats ett tag och sedan när man öppnar det pyser det ut massa kolsyra.
Jag har tidigare fått rekomendation om att använda lina, vilket jag inte riktigt tror på, med tanke på att det kan vändas åt fel håll. Med linan kommer hon inte någon stans, vilket hon kommer att lära sig. Men hon kan även komma att lära sig att ta chansen att springa iväg så fort jag tagit av linan.
Av Åsa fick jag tipset att sätta ett komando på beteendet. Detta något man kan utnyttja. Ja grejen går ut på att få henne att tycka att det är jätte roligt att springa i väg på komandot istället för att springa iväg på eget initiativ. Kommandot kommer då både att vara lönsamt och mycket värdefullt.

Efter allt prat la vi ut ett spår, något jag faktiskt aldrig riktigt har testat. Och jag måste säga att jag blev förvånad. Hon tog derekt upp spåret och följde det hela vägen. Och trots att hon hamnade fel ett par gånger vände hon snabbt och tog upp det nylagda spåret på nytt. Riktigt roligt tyckte både hund och matte. Något vi verkligen ska fortsätta med.

Efter träffen med Åsa var det lydnadstävling med många duktiga förare och hundar. Efter det passade jag och Eva på att träna lite vid agility banan och sedan var det hemfärd för oss och trötta hundar. Jätte trevlig dag och jag är inte annat än nöjd med träffen med Åsa.