Det började då hon hade tratt. Ja den där upptäckten hon snart skulle börja utnyttja.
När man inte är så medveten om att man kan gnälla, varför då göra det? Men när man vet om det, varför då inte testa att se vad det går för!
Ungefär den tankeställningen har hon börjat använda sig av. För som sagt, innan hon hade tratten hörde jag aldrig henne gnälla. Men efter den dagen då hon gnällde konstant i ett dygn pga. smärta har hon i olika situationer använt sig av den nyupptäckta förmågan.
Bland annat då jag har bundit henne i koppel har hon trots att jag bara varit ett par meter bort och dessutom synlig har hon suttit och gnällt oavbrutet. Även i situationer som när vi har varit och spårat eller då vi har varit på promenad och hon har stressat upp sig (har dock gnällt betydligt mindre i dessa samanhang).
Så här gäller det att ge henne noll respons när hon sätter igång och för hoppningsvis blåser det bort :)
Men tyvärr har det hänt att man har gett henne en blick eller på annat sett svarat precis på hon har gnällt. Nått man jag har att tänka på!