Jag trodde att dom hade slutat smälla raker vid det här läget. Men inte det, för på eftermiddags promenaden börjades det igen. Skönt är det då att hon bara är skottberörd då det hela ändå gick rätt bra. Hon hade nämnligen fullt upp med att hålla koll på oss andra som var i full gång med dom små i pulka backen, något som lyckades ta över skott berördheten. Så ingen panik där.

Hon har även börjat med en ny grej den här fröken. Nämnligen att vifta som en liten tok på både svansen och kroppen, och studsa upp och ner som en vante då vi stöter på en annan hund. Detta samtidigt som hon absolut inte vill förblanda sig allt för mycket med den mötande, då hon istället springer iväg ett par meter.
Ja, lite tokig blir man för tillfället då hormonerna flänger och far. Och helt lätt är det ibland inte när man inte är hundra på vilka hundar man kan lite på och inte.